|
Blir helt chockad när jag läser om hur sorgsna mina inlägg har varit innan. När jag ser tillbaka på det så vet jag hur missnöjd jag var och det va inte en dag för sent som jag tog tag i det!
Jag tacka nej till en vänskap som dränerade mig på all min livsglädje, sen dess har jag hittat hur många nya vänner som helst och i mitt nya liv så tillåts jag även komma närmre de vänner jag har. SÅ JÄVLA BRA!
Jag är den lyckligaste människan på jorden. En perfekt kombination mellan bästis-, pojkvän-, familj- och skoltid har gjort mig till mitt gamla jag, en balans jag har saknat sen jag börja gymnasiet.
Dessutom, har jag börjat spela handboll!!!! Det bästa som hänt på länge, blir som ett litet barn när jag får vara på planen, och blir dessutom så himla glad när jag märker att jag fortfarande kan!
Har lagt ifrån mig den otroligt skolhets som fyller min skola, det är så jävla onödigt, varför ska jag kämpa och lägga ner tid och energi på något som jag inte kommer behöva i framtiden? Det är så otroligt onödigt!
Är så jävla tacksam att jag insett det, återigen inte en dag för sent!
HajÅIvaj!
|
|
|
|
Skäms lite över hur mitt humör åker upp och ner och gör alla jag älskar oroliga. det är inte min mening, kanske inte bör använda så hårda ord när det känns som att min värld håller på att gå under, men om jag har väldigt starka känslor och det är precis så jag känner, vad ska jag då säga?
Mitt liv är bättre, mycket bättre än vad jag i mina mörka stunder känner. Jag bör vara tacksam för allt min familj, släkt, pojkvän och vänner ger mig. Jag bör även solla bland folk som är mina vänner och folk som inte ens vet vad vänskap är. Det är dem som får mig att bli helt förstörd, allt för ofta, hejåivaj!
Nu vecka och nya förutsättningar snart.
Jag avgudar min bästavän, hon är den starkaste människan jag vet. Om hon inte är en del av resten av mitt liv går jag under.
|
|
Är så brutalt skoltrött att jag bara vill rymma här ifrån och börja jobba som servitris på ströget. skulle självklart packa ner prinsen och mina föräldrar och alla andra som skämmer bort mig med sin kärlek, dem är bäst. i en perfekt värld skulle jag inte vara trött hela tiden, det låter som lathet men nej, min kropp sviker mig och helt plötsligt känns det inte som att jag klarar en minut till utan att sova, fruktansvärt är det.
det värsta är att jag inte kan vara mitt glada jag, för att det finns för mycket motgång nu för att jag ska orka. vem bryr sig om fysikA? Ingen.. Eller jo, jag tyvärr. Så fruktansvärt jävla fånigt. Vet att alla problem skulle vara som bortblåsta om jag bara förändrade några små saker, men är för feg, så jävla fånigt.
|
atombomb över vete? :o
|
|
dagen har kommit, hör och häpna, jag är 100 % säker att jag inom en snar framtid kommer att ha en iphone4! jag är gladglad. men mest av allt är jag glad för att min fantastiska mormor kan sitta på sängkanten, den barnsligaste glädjen någonsin om jag får tillägga, så otroligt underbart!
dock så är jag lite sur på min hals, eftersom att den gör ont, och det förbjuder mig från att träffa min underbara hjältinna, men jag kämpar på, snartsnart!
en annan stor grej som hänt idag är att jag cyklat igenom en av lunds farligaste rundeller, allt tack vare erik, tänker aldrig göra om det, livsfarligt ju?! men det gick bra idag, all cred till mr de geer!
|
|
om jag skulle beskriva mitt liv med några få ord just nu skulle det bli;
allt börjar kännas normalt igen, jag börjar känna igen mig själv i min säkerthet, min skojfriskhet och min energi. OCH JAG ÄLSKAR DET.
känns som att jag tappat mig själv i all stress och skolideologi som det finns allt för gott om på katedral. och nu börjar jag komma tillbaka. lovely.
det som dessutom tar upp mycket av min hjärnkapacitet atm är att iphone 5 väntas komma nästa vecka och det innebär att det inte är alltför länge tills jag får storebrors iphone4, jag är så glaaaaaad.
allt går bra, biologiredovisning och tyska-bokprat kvar som ska ta min energi, sen är det HELGHELGHELG!
lovely.
över och ut.
|
|
har spenderat större delen av veckan med att vara hos min mormor på sjukhuset eller oroa mig. min mormor har varit frisk som en nötkärna större delen av sitt liv, men nu är hon inte lika frisk längre. hon är på bättringsväg och jag är otroligt tacksam, för läkarvården och för att jag har en mormor med tillräckligt mycket finsk siso att räcka till ett helt hockeylag (siso, ursäkta stavningen.. är envishet och något som finländare sägs ha gott om)
tacksam för att mormor efter alla motgångar åker in på operation med orden "maja, du behöver inte oroa dig, jag har inte levt färdigt än."
världens underbaraste människa. min mormor.
|
|
är tröttare än tröttast och har inte ens gjort något vettigt. det vettigaste är att jag fått träffa min bästa vän på hela jorden, ätit en middag med hela la familia och att jag får somna bredvid min prins. - min lycka är gjord.
over and out.
|
|
|
|
|
